Stockholms syndrom är ofta kopplat till högprofilerade kidnappningar och gisselsituationer. Bortsett från kända brottfall kan vanliga människor också utveckla detta psykologiska tillstånd som svar på olika typer av trauma.
I den här artikeln tittar vi närmare på vad Stockholm-syndromet är, hur det fick sitt namn, vilka typer av situationer som kan leda till att någon utvecklar detta syndrom och vad som kan göras för att behandla det.
Vad är Stockholms syndrom?
Stockholms syndrom är ett psykologiskt svar. Det inträffar när gisslan eller övergrepp offer binder sig med sina fångare eller missbrukare. Denna psykologiska koppling utvecklas under loppet av dagar, veckor, månader eller till och med år av fångenskap eller missbruk.
Med detta syndrom kan gisslan eller övergreppssoffer komma att sympatisera med sina fångar. Detta är motsatsen till rädsla, terror och förakt som kan förväntas från offren i dessa situationer.
Under tiden kommer vissa offer att utveckla positiva känslor gentemot sina fångare. De kanske till och med börjar känna som om de delar gemensamma mål och orsaker. Offret kan börja utveckla negativa känslor gentemot polisen eller myndigheterna. De kanske ärger någon som kan försöka hjälpa dem att fly från den farliga situationen de befinner sig i.
Denna paradox händer inte med varje gisslan eller offer, och det är oklart varför den inträffar när den gör det.
Många psykologer och medicinska yrkesverksamma anser Stockholms syndrom som en hanteringsmekanism eller ett sätt att hjälpa offren att hantera traumat från en skrämmande situation. Syndromets historia kan faktiskt hjälpa till att förklara varför det är så.
Vad är historien?
Avsnitt av det så kallade Stockholms syndrom har troligen inträffat i många decennier, till och med århundraden. Men det var inte förrän 1973 som detta svar på infångning eller missbruk kom till namn.
Det var då två män höll fyra personer i gisslan i 6 dagar efter ett bankrån i Stockholm, Sverige. Efter att gisslan släpptes vägrade de att vittna mot sina fångare och till och med började samla in pengar för sitt försvar.
Därefter tilldelade psykologer och experter inom mentalhälsa termen”Stockholmssyndrom” till det tillstånd som uppstår när gisslan utvecklar en emotionell eller psykologisk koppling till de människor som höll dem i fångenskap.
Trots att det är välkänt erkänns dock inte Stockholmssyndromet i den nya utgåvan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Denna bruksanvisning används av experter på mentalhälsa och andra specialister för att diagnostisera psykiska sjukdomar.
Vilka är symtomen?
Stockholms syndrom känns igen av tre distinkta händelser eller "symtom."
Symtom på Stockholms syndrom
- Offret utvecklar positiva känslor gentemot personen som håller dem i fångenskap eller missbrukar dem.
- Offret utvecklar negativa känslor gentemot polis, myndighetspersoner eller någon som kan försöka hjälpa dem komma bort från sin fångare. De kan till och med vägra att samarbeta mot sin fångare.
- Offret börjar uppfatta sin fångens mänsklighet och tror att de har samma mål och värderingar.
Dessa känslor inträffar vanligtvis på grund av den känslomässiga och mycket laddade situationen som uppstår under en gisselsituation eller missbrukscykel.
Till exempel känner människor som kidnappas eller gissas ofta hotade av sin fångare, men de är också mycket beroende av dem för att överleva. Om kidnapparen eller misshandlaren visar dem någon vänlighet, kan de börja känna positiva känslor gentemot deras fångare för denna "medkänsla."
Med tiden börjar den uppfattningen omforma och skeva hur de ser på personen som håller dem i gisslan eller missbrukar dem.
Exempel på Stockholms syndrom
Flera kända kidnappningar har resulterat i högprofilerade episoder av Stockholms syndrom inklusive de som anges nedan.
Högprofilerade mål
- Patty Hearst. Kanske mest känt är att barnbarn till affärsmannen och tidningsförlaget William Randolph Hearst kidnappades 1974 av Symbionese Liberation Army (SLA). Under sitt fångenskap gav hon avstånd från sin familj, antog ett nytt namn och gick till och med i SLA för att råna banker. Senare arresterades Hearst och hon använde Stockholms syndrom som ett försvar i sin rättegång. Det försvaret fungerade inte, och hon dömdes till 35 års fängelse.
- Natascha Kampusch. 1998 kidnappades den 10-åriga Natascha och hölls under jord i ett mörkt, isolerat rum. Hennes kidnappare, Wolfgang Přiklopil, höll henne i fångenskap i mer än åtta år. Under den tiden visade han henne vänlighet, men han slog också henne och hotade att döda henne. Natascha kunde fly och Přiklopil begick självmord. Nyhetskonton vid den tiden rapporterar Natascha "grät oklanderligt."
- Mary McElroy: År 1933 höll fyra män 25-åriga Mary på vapen, kedjade henne till väggar i ett övergivet bondgård och krävde lösning från sin familj. När hon släpptes slet hon med att namnge sina fångare i deras efterföljande rättegång. Hon uttryckte också offentligt sympati för dem.
Stockholms syndrom i dagens samhälle
Medan Stockholms syndrom ofta förknippas med en gisslan eller kidnappningssituation, kan det faktiskt gälla vid flera andra omständigheter och förhållanden.
Stockholms syndrom kan också uppstå i dessa situationer
- Kränkande relationer. Forskning har visat att misshandlade individer kan utveckla känslomässiga anknytningar till sin missbrukare. Sexuella, fysiska och emotionella övergrepp såväl som incest kan vara i flera år. Under denna tid kan en person utveckla positiva känslor eller sympati för den som missbrukar dem.
- Barnmisshandel. Missbrukare hotar ofta sina offer med skada, även död. Offren kan försöka undvika att missbruka sin missbrukare genom att följa dem. Missbrukare kan också visa vänlighet som kan uppfattas som en äkta känsla. Detta kan ytterligare förvirra barnet och leda till att de inte förstår relationens negativa karaktär.
- Handel med sexhandel. Individer som handlas ofta litar på sina missbrukare för nödvändigheter, som mat och vatten. När missbrukarna tillhandahåller det kan offret börja utveckla positiva känslor mot sin missbrukare. De kan också motstå att samarbeta med polisen av rädsla för vedergällning eller tänker att de måste skydda sina missbrukare för att skydda sig.
- Sportscoaching. Att vara engagerad i sport är ett bra sätt för människor att bygga färdigheter och relationer. Tyvärr kan vissa av dessa förhållanden i slutändan vara negativa. Hårda coachningstekniker kan till och med bli skadliga. Idrottsman kan säga sig att deras tränares beteende är till sitt eget bästa, och detta kan enligt en studie från 2018 till slut bli en form av Stockholms syndrom.
Behandling
Om du tror att du eller någon du känner har utvecklat Stockholms syndrom kan du hitta hjälp. På kort sikt kan rådgivning eller psykologisk behandling för posttraumatisk stressstörning hjälpa till att lindra de omedelbara problem som är förknippade med återhämtning, såsom ångest och depression.
Långvarig psykoterapi kan ytterligare hjälpa dig eller en älskad med återhämtning.
Psykologer och psykoterapeuter kan lära dig hälsosamma hanteringsmekanismer och svarverktyg som hjälper dig att förstå vad som hände, varför det hände och hur du kan gå vidare. Omdela positiva känslor kan hjälpa dig att förstå vad som hände inte var ditt fel.
Poängen
Stockholms syndrom är en copingstrategi. Individer som misshandlas eller kidnappats kan utveckla det.
Rädsla eller skräck kan vara vanligast i dessa situationer, men vissa individer börjar utveckla positiva känslor mot sin fångare eller missbrukare. De kanske inte vill arbeta med eller kontakta polisen. De kan till och med tveka att slå på sin missbrukare eller kidnappare.
Stockholms syndrom är ingen officiell diagnos för mental hälsa. Istället anses det vara en hanteringsmekanism. Individer som misshandlas eller handeln eller som är offer för incest eller terror kan utveckla det. Rätt behandling kan gå långt till att hjälpa till med återhämtning.
