Översikt
Du kanske hör folk prata om panikattacker och ångestattacker som om de är samma sak. Det är dock olika förhållanden.
Panikattacker pågår plötsligt och involverar intensiv och ofta överväldigande rädsla. De åtföljs av skrämmande fysiska symtom, till exempel en tappande hjärtslag, andnöd eller illamående.
Den senaste utgåvan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) känner igen panikattacker och kategoriserar dem som oväntade eller förväntade.
Oväntade panikattacker inträffar utan uppenbar orsak. Förväntade panikattacker beror på externa stressfaktorer, såsom fobier. Panikattacker kan hända vem som helst, men att ha mer än ett kan vara ett tecken på panikstörning.
Ångestattacker känns inte igen i DSM-5. DSM-5 definierar emellertid ångest som ett drag i ett antal vanliga psykiatriska störningar.
Symtom på ångest inkluderar oro, nöd och rädsla. Ångest är vanligtvis relaterat till förväntan på en stressande situation, upplevelse eller händelse. Det kan komma på gradvis.
Bristen på diagnostiskt erkännande av ångestattacker innebär att tecknen och symtomen är öppna för tolkning.
Det vill säga, en person kan beskriva att han har en "ångestattack" och har symtom som en annan aldrig har upplevt trots att det tyder på att de också har haft en "ångestattack".
Läs vidare för att ta reda på mer om skillnaderna mellan panikattacker och ångest.
symtom
Panik- och ångestattacker kan känna sig liknande, och de delar mycket känslomässiga och fysiska symtom.
Du kan uppleva både en ångest och en panikattack samtidigt.
Till exempel kan du uppleva ångest medan du oroar dig för en potentiellt stressande situation, till exempel en viktig presentation på jobbet. När situationen uppstår kan ångest kulminera i en panikattack.
| symtom | Ångestattack | Panikattack | |
| emotionell | orolighet och oro | ✓ | |
| ångest | ✓ | ||
| rastlöshet | ✓ | ||
| rädsla | ✓ | ✓ | |
| rädsla för att dö eller förlora kontrollen | ✓ | ||
| en känsla av frigörelse från världen (avläsning) eller sig själv (depersonalisering) | ✓ | ||
| fysisk | hjärtklappning eller en accelererad hjärtslag | ✓ | ✓ |
| bröstsmärta | ✓ | ✓ | |
| andnöd | ✓ | ✓ | |
| täthet i halsen eller känslan av att du kvävs | ✓ | ✓ | |
| torr mun | ✓ | ✓ | |
| svettas | ✓ | ✓ | |
| frossa eller värmevallningar | ✓ | ✓ | |
| skakar eller skakar | ✓ | ✓ | |
| domningar eller stickningar (parestesi) | ✓ | ✓ | |
| illamående, buksmärta eller orolig mage | ✓ | ✓ | |
| huvudvärk | ✓ | ✓ | |
| känna sig svag eller yr | ✓ | ✓ |
Det kan vara svårt att veta om det du upplever är ångest eller panikattack. Tänk på följande:
- Ångest är vanligtvis relaterat till något som uppfattas som stressande eller hotande. Panikattacker beror inte alltid på stressorer. De förekommer oftast ur det blå.
- Ångest kan vara mild, måttlig eller svår. Till exempel kan ångest hända i baksidan av ditt sinne när du arbetar med dina dagliga aktiviteter. Panikattacker å andra sidan involverar mestadels allvarliga, störande symtom.
- Under en panikattack tar kroppens autonoma kamp-eller-flygsvar över. Fysiska symtom är ofta mer intensiva än ångestsymtom.
- Medan ångest kan byggas gradvis, kommer panikattacker vanligtvis på plötsligt.
- Panikattacker utlöser vanligtvis oro eller rädsla som är relaterad till en annan attack. Detta kan påverka ditt beteende, vilket kan leda till att du undviker platser eller situationer där du tror att du riskerar att få panikattacker.
orsaker
Oväntade panikattacker har inga tydliga externa triggers. Förväntade panikattacker och ångest kan utlösas av liknande saker. Några vanliga triggers inkluderar:
- ett stressande jobb
- körning
- sociala situationer
- fobier, såsom agorafobi (rädsla för trångt eller öppet utrymme), klaustrofobi (rädsla för små utrymmen) och akrofobi (rädsla för höjder)
- påminnelser eller minnen från traumatiska upplevelser
- kroniska sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, diabetes, irriterande tarmsyndrom eller astma
- kronisk smärta
- tillbakadragande från droger eller alkohol
- koffein
- medicinering och tillskott
- sköldkörtelproblem
Riskfaktorer
Ångest och panikattacker har liknande riskfaktorer. Dessa inkluderar:
- upplever trauma eller bevittna traumatiska händelser, antingen som barn eller som vuxen
- upplever en stressande livshändelse, till exempel död av en älskad eller en skilsmässa
- upplever pågående stress och oro, såsom arbetsansvar, konflikt i din familj eller ekonomiska elände
- lever med ett kroniskt hälsotillstånd eller livshotande sjukdom
- ha en orolig personlighet
- som har en annan psykisk hälsoproblem, till exempel depression
- har nära familjemedlemmar som också har ångest eller panikstörningar
- med droger eller alkohol
Människor som upplever ångest riskerar att få panikattacker. Att ha ångest betyder dock inte att du kommer att uppleva en panikattack.
Att nå en diagnos
Läkare kan inte diagnostisera ångestattacker, men de kan diagnostisera:
- ångestsymtom
- ångeststörningar
- panikattacker
- panikstörningar
Din läkare kommer att fråga dig om dina symtom och genomföra test för att utesluta andra hälsotillstånd med liknande symtom, såsom hjärtsjukdomar eller sköldkörtelproblem.
För att få en diagnos kan din läkare utföra:
- en fysisk undersökning
- blodprov
- ett hjärtprov, såsom ett elektrokardiogram (EKG eller EKG)
- en psykologisk utvärdering eller frågeformulär
Huskurer
Du bör prata med din läkare eller annan psykiatrisk professionell för att ta reda på vad du kan göra för att både förebygga och behandla ångest- och panikrelaterade symtom. Att ha en behandlingsplan och hålla fast vid den när en attack attackerar kan hjälpa dig att känna att du har kontroll.
Om du känner en ångest eller panikattack uppstår, prova följande:
- Ta långsamma djupa andetag. När du känner att andetaget blir snabbare, fokusera din uppmärksamhet på varje inandning och utandning. Känn magen fylla med luft när du andas in. Räkna ner från fyra när du andas ut. Upprepa tills andningen saknar.
- Erkänna och acceptera det du upplever. Om du redan har upplevt en ångest eller panikattack, vet du att det kan vara oerhört skrämmande. Påminn dig själv om att symtomen kommer att passera och att du kommer att vara okej.
- Öva medvetenhet. Mindfulness-baserade interventioner används alltmer för att behandla ångest och panikstörningar. Mindfulness är en teknik som kan hjälpa dig att grunda dina tankar i nuet. Du kan öva medvetenhet genom att aktivt observera tankar och sensationer utan att reagera på dem.
- Använd avkopplingstekniker. Avslappningstekniker inkluderar guidade bilder, aromaterapi och muskelavslappning. Om du upplever symtom på ångest eller panikattack kan du prova att göra saker som du tycker är avkopplande. Stäng ögonen, ta ett bad eller använd lavendel, som har avslappnande effekter.
Livsstilsförändringar
Följande livsstilsförändringar kan hjälpa dig att förhindra ångest och panikattacker, samt minska svårighetsgraden av symtom när en attack inträffar:
- Minska och hantera stresskällor i ditt liv.
- Lär dig att identifiera och stoppa negativa tankar.
- Få regelbunden, måttlig träning.
- Öva meditation eller yoga.
- Ät en balanserad diet.
- Gå med i en stödgrupp för personer med ångest eller panikattacker.
- Begränsa din konsumtion av alkohol, droger och koffein.
Andra behandlingar
Tala med din läkare om andra behandlingar för ångest och panikattacker. Några vanliga behandlingar inkluderar psykoterapi eller medicinering, inklusive:
- antidepressiva medel
- antianxiety droger
- bensodiazepiner
Ofta kommer din läkare att rekommendera en kombination av behandlingar. Du kan också behöva ändra din behandlingsplan över tid.
Avhämtningen
Panikattacker och ångestattacker är inte desamma. Även om dessa termer ofta används omväxlande identifieras endast panikattacker i DSM-5.
Ångest och panikattacker har liknande symtom, orsaker och riskfaktorer. Men panikattacker tenderar att vara mer intensiva och åtföljs ofta av allvarligare fysiska symtom.
Du bör kontakta en läkare om ångest- eller panikrelaterade symtom påverkar din vardag.
