Den luftstrupen, eller luftstrupen, hjälper tilluft till lungorna genom att tillhandahålla en passage från munnen. Det är ungefär 4 till 5 tum långt och 1 tum i diameter i den genomsnittliga vuxna.
Den är tillverkad av slät muskel och flera c-formade ringar av brosk. Dessa ringar ger stabilitet och hjälper till att förhindra att luftstrupen kollapsar och stänger av luftvägen.
Luftröret sträcker sig från halsen och delar upp i två huvudbronkier som delar sig till lungorna. De är som stammen på bronkiet.
Bronkierna är strukturellt lika med luftrören eftersom de är uppdelningar från den. Bronkierna är fodrade med samma typ av slem som raderar resten av luftvägarna.
Främmande föremål som andas in i lungorna hamnar ofta i den högra bronchus, eftersom den är större än den vänstra.
En gång inuti lungorna delas varje bronchus ytterligare i fem mindre, sekundära bronkier, som ger luft till lungorna i lungorna.
De sekundära bronkierna fortsätter att förgrena sig för att bilda de tertiära bronkierna, som vidare delas upp i terminala bronkioler.
Det finns så många som 30 000 små bronkioler i varje lunga. De leder till alveolerna (små luftsäckar där utbyte av koldioxid och syre inträffar) genom alveolära kanaler.
Tillsammans kallas luftstrupen och de två primära bronkierna som bronkialträdet. I slutet av bronkialträdet ligger alveolära kanaler, alveolära säckar och slutligen alveolerna.
Rören som utgör bronkialträdet har samma funktion som luftröret. De fördelar luft till lungorna.
Alveolerna är främst ansvariga för utbyte av koldioxid och syre, som förekommer i lungorna.
Ett lager skyddande slem, kallat ett släckfilt, täcker en stor del av membranet som foder bronchialträdet och är en viktig luftrenare. Din kropp producerar ungefär en halv kopp slem varje dag. Mikroskopisk, hårliknande flimmerhår flyttar det rensande slemet upp till svelget (ett membranfodrat hålrum som förbinder näsan och munnen till matstrupen) från den nedre delen av bronkialträdet.
