Snus är en fuktig, rökfri, finmald tobaksprodukt som marknadsförs som ett mindre skadligt alternativ till rökning. Det säljs löst och i paket (som mycket små tepåsar).
Snus placeras mellan tandköttet och överläppen och sugs i cirka 30 minuter. Det är mindre fint slipat än snus, och det är inte placerat i näsan. Till skillnad från att tuggtobak involverar det vanligtvis inte spottning.
Det har använts i 200 år i Sverige och har under de senaste åren också tillverkats i USA. Liknande produkter som snus används traditionellt runt om i världen, men de varierar mycket i nikotin och annat kemiskt innehåll.
Snabba fakta
- Uppskattningsvis 10 till 25 procent av världsbefolkningen använder rökfri tobak, inklusive snus.
- Den amerikanska Food and Drug Administration (FDA) rapporterade att 2014 uppskattades 1,9 procent (280 000) av gymnasieelever och 0,5 procent (50 000) av gymnasieelever nuvarande användare av snus.
- Marknaden för snus förväntas växa med 4,2 procent fram till 2023.
- 2014 var snusprodukter 1,7 procent av den amerikanska marknaden för rökfri tobak.
Gynnsamma eller skadliga?
Användningen av snus är kontroversiell. Europeiska unionen har förbjudit försäljning (utom i Sverige) på grund av de kända beroendeframkallande och skadliga effekterna av nikotin. Amerikanska hälso- och sjukvårdsbyråer fraråder användning av det.
Det finns en oro för att snus kan vara en "port" till cigarettrökning genom att ansluta unga människor till nikotin.
Men förespråkare för snus hävdar att snus är mindre skadligt än inandning av nikotin, även om det är beroendeframkallande. Snus tobaken bränns inte och ingen rök inandas. Så några av de värsta effekterna av rökning finns inte.
Dessutom säger snus-förespråkare att det hjälper människor att sluta röka. De pekar på folkhälsofördelarna med snusanvändning i Sverige.
Speciellt sjönk rökfrekvensen dramatiskt i Sverige när fler män bytte till snusbruk. Enligt en översyn 2003 i BMJ-tidskriften Tobacco Control, rökte 40 procent av män dagligen 1976, jämfört med 15 procent 2002.
Samtidigt fann forskarna att det har minskat lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och dödsfall av andra orsaker i Sverige.
Så orsakar snus cancer?
Huruvida snus orsakar cancer är en komplex fråga att vetenskapligt reda ut. Studieresultaten är förvirrande olika. Vissa studier finner en specifik cancerrisk kopplad till snusanvändning, och andra studier finner det motsatta.
Ibland finns det skillnader i befolkningsgrupperna eller de studerade tidsperioderna.
Vissa forskningsstudier klumpar samman alla rökfria tobaksvaror. Andra är begränsade till snusbruk i svenska populationer.
Ibland ingår inte andra faktorer som alkoholanvändning eller kroppsvikt.
Det som inte bestrider är kopplingen mellan inandning av rök från nikotinprodukter och sjukdom.
Här ska vi titta på några av studierna om cancer och snus.
Bukspottkörtelcancer och snus
Rökning är känd för att vara en hög riskfaktor för cancer i bukspottkörteln. En metaanalys av 82 olika studier visade att den ökade risken för bukspottkörtelcancer för nuvarande rökare var 74 procent. Den ökade risken för tidigare rökare var 20 procent.
Förblir risken densamma med rökfri tobak? Resultaten är inte tydliga. Två studier som inkluderade snus fann specifikt en måttlig riskökning. Två andra studier fann ingen förening.
En studie från 2007 av svenska byggnadsarbetare som använde snus och som inte tidigare hade rökt fann en ökad risk för bukspottkörtelcancer. Studien drog slutsatsen att användning av svenskt snus bör övervägas som en möjlig riskfaktor för cancer i bukspottkörteln.
Den senaste och största studien, som rapporterades 2017, omfattade ett stort urval av 424 152 män i Sverige. Detta inkluderade icke-användare och användare av snus. Denna studie drog slutsatsen att uppgifterna inte stödde något samband mellan snusanvändning och risken för bukspottkörtelcancer hos män.
Studiens författare 2017 konstaterade att deras resultat kan vara relaterade till de lägre nitrosaminnivåerna i svenskt snus än i tobaksrök. De föreslog också att den ökade risken för bukspottkörtelcancer hos tobaksrökare är relaterad till de cancerframkallande ämnena som är förknippade med förbränningen.
Orala cancer och snus
Tobaksrökning är en av de starkaste riskfaktorerna för oral cancer.
Bevis för snus som leder till orala cancer är blandat. En studie från 2008 drog slutsatsen att risken för oral cancer för rökfria tobaksanvändare sannolikt är mindre än för rökare, men mer än för människor som inte använder tobak.
En studie från 2013, som inkluderade snusprodukter från olika länder, drog en starkare slutsats: att det finns en stark koppling mellan rökfri tobaksbruk och cancer i kinden och tandköttet. I studien konstaterades att de tidigare uppgifterna om rökfri tobak och cancer i oralen var glesa.
En studie från 2007 av 125 566 svenska byggnadsarbetare som använde snus men tidigare var icke-rökare drog slutsatsen att det inte fanns någon ökad risk för orala cancer hos snusanvändare. (Observera att detta är samma studie som fann en ökad risk för bukspottkörtelcancer i samma population.)
En annan svensk studie skilde sig åt. Denna fallrapport från 2012 av 16 svenska män med orala skivepitelcancer drog slutsatsen att svensk snus inte kan vara ett ofarligt alternativ till rökning. Dessa män hade använt snus före cancerdiagnosen i ett genomsnitt på 42,9 år. Cancercancer var på platserna där de hade placerat snus.
En liknande varning kom från en långvarig studie av 9 976 svenska snusanvändande män. Denna studie, som rapporterades 2008, informerade om att risken för oral cancer för snusanvändare inte kunde uteslutas. Det hittade en hög förekomst av oral, svalg och total rökning-relaterad cancer hos de studerade snusanvändarna.
En oberoende rapport beställdes av ledande svenska snusproducent Swedish Match. Den kommenterar den karakteristiska typen av munskador som snusanvändare kan få. Dessa är vändbara efter att snusanvändningen har stoppats, konstaterar rapporten. Rapporten säger också att det inte finns några kliniska bevis som tyder på att lesionerna förvandlas till cancer.
Magcancer och snus
Rökning har en hög risk för magcancer, även känd som magcancer. Andelen magscancer bland rökare är nästan dubbelt så stor som för icke-rökare.
Vad sägs om snusanvändare? Återigen är bevisen blandade.
En studie från 1999 av svenska arbetare fann att rökfri tobak inte var förknippad med en ökad risk för någon typ av magcancer. En studie från 2000 i Sverige kom till samma slutsats.
En studie från 2008 granskade hälsoregistrerna för 336 381 manliga svenska byggnadsarbetare från 1971 till 1993, med uppföljningsregister fram till 2004. Denna studie fann”överskottsrisker” för magcancer bland snusanvändare som aldrig hade rökt.
En studie från 2015 av rökfria tobaksanvändare i Indien fann vad de kallade”en liten men betydande förening” av rökfri tobak och magcancer. Den studerade rökfria tobaken kan dock skilja sig från snus.
Hudcancer och snus
Rökning fördubblar din risk för hudcancer, speciellt skivepitelcancer.
Men forskningen om snus och hudcancer är för begränsad för att nå en slutsats.
En landsomfattande studie 2005 i Sverige fann ingen förening av en ökad risk för rökning till skivepitelcancer. Det noterade också att snusanvändare hade en minskad risk att utveckla skivepitelcancer.
Tillverkningsland och risk
Tillverkningslandet gör skillnad i sammansättningen av snusprodukten. Detta kan påverka cancerrisken.
Svensk snus kontra amerikansk snus
Produkter av snus som produceras i USA skiljer sig från svensktillverkade snus.
Amerikanska snusprodukter innehåller mer nikotin än svenskt snus. Men nikotins förmåga att absorberas av kroppen är lägre i de amerikanska produkterna. Två huvudfaktorer styr hur mycket nikotin du får från snus:
- hur alkaliskt (motsatt av surt) snuset är mätt med pH
- fuktinnehållet
Ett högre pH (mer alkali) innebär att nikotinet i snuset kan absorberas snabbare i blodomloppet. Svenska snus har ett median-pH på 8,7, jämfört med 6,5 för amerikanska snusmärken.
Svenskt snus innehåller också betydligt högre fukt än amerikanska märken. Högre fuktinnehåll ökar hastigheten som nikotin kan absorberas i blodomloppet.
Den högre frekvensen av nikotintillförsel innebär att användare av svenskt snus är mindre benägna att vända sig till cigaretter för sin nikotinkälla. En undersökning av 1 000 ex-rökare i Sverige fann att 29 procent hade bytt till snus för att sluta röka.
En annan fördel med svenskt snus är de lägre nivåerna av nitriter (TSNA) jämfört med amerikanska märken. Tobaken i svenskt snus är luft- eller soltorkad, vilket minskar nitritnivån jämfört med tobaken i amerikansk snus, som normalt är brandhärdad.
Det högre pH- och fuktinnehållet, liksom de lägre nitritnivåerna, gör att svenskt snus kan leverera mer nikotin med mindre risk för negativa effekter än de amerikanska märkena.
Svenska snusanvändare utvecklar ett beroende av nikotinet, men risken för cancer och hjärtsjukdomar minskas avsevärt jämfört med rökning.
Andra risker och biverkningar av snus
Det finns andra hälsoeffekter av snus. Om igen. studierna är inkonsekventa. Här är några exempel.
Hjärt-kärlsjukdom
En översyn av folkhälsoeffekterna av snus i Sverige 2003 rapporterade att snusanvändare kan ha en liten kardiovaskulär risk jämfört med icke-rökare.
Det rapporterade också att alla de stora studierna om ämnet i Sverige är överens om att rökfri tobak har en mycket lägre risk för negativa kardiovaskulära effekter än rökning gör.
Diabetes
En studie från norra Sverige 2004 visade att snusanvändare inte hade någon signifikant ökad risk för diabetes.
Den motsatta slutsatsen nåddes av en studie från 2012 av medelålders svenska män. Denna studie drog slutsatsen att hög konsumtion av snus förutsäger en risk för att utveckla typ 2-diabetes.
Metaboliskt syndrom
Metaboliskt syndrom är ett kluster av riskfaktorer som ökar din sannolikhet för att utveckla hjärtsjukdomar, diabetes eller stroke.
En studie från 2017 som tittade på svenska snusanvändare över tid i åldrarna 21, 30 och 43 fann ingen samband mellan snusanvändning och risk för metaboliskt syndrom. Forskarna föreslog att det skulle vara användbart att titta på risken för människor som använde snus och rökt cigaretter.
2010 utfärdade American Heart Association ett policy uttalande baserat på data från två svenska studier. Dessa studier drog slutsatsen att tung användning av snus verkar öka oddsen för att utveckla metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes.
Astma
En stor svensk studie av 16- till 75-åringar antydde att snusanvändning var förknippad med en högre prevalens av astma. Tidigare snusanvändare hade inte den här föreningen. Men snarkning var förknippad med både nuvarande och tidigare användare.
Högt blodtryck
I en nyligen genomförd liten studie sågs effekten av snus på blodtryck, hjärtfrekvens och arteriell styvhet. Det antydde att snus använder ökat blodtryck och hjärtfrekvens hos kvinnor, men inte hos män.
Avhämtningen
Ökar snus din risk för cancer? Att titta på olika bevis är lite som att titta på ett glas vatten som är antingen halvfullt eller halvtomt. Du kan minimera eller maximera de vetenskapliga resultaten från en viss studie.
Producenterna av snus i Sverige, främst Swedish Match, anser att alla risker som visas är minimal. Men hälsobyråer som är berörda av nikotinberoende och rekrytering av ungdomar till nikotin ser farorna.
I slutändan: Snusanvändning är beroendeframkallande, men det har förmodligen färre risker än cigarettrökning.
