Bäckenet utgör basen på ryggraden såväl som höftledets uttag. Bäckenbenen inkluderar höftbenen, sacrum och coccyx.
Höftbenen består av tre uppsättningar ben som smälter samman när vi blir äldre. Varje uppsättning är nästan symmetrisk över kroppens mittlinje. Delarna av höftbenet är:
- Ilium: Detta är den största delen av höftbenet. Ilias kammar är vad folk vanligtvis anser sina höfter eftersom de vanligtvis kan kännas i midjan.
- Pubis: Detta är på framsidan av höftbenet närmast könsorganen. Det finns en led mellan de två pubbenen som kallas pubic symphasis. Hos kvinnor blir detta mer flexibelt i slutet av graviditeten så att barnets huvud går igenom under förlossningen.
- Ischium: Under ilium och bredvid pubis skapar detta cirkulära ben den lägsta delen av höftbenet. Det är här femuren möter bäckenet för att skapa höftleden.
Den korsbenet är en triangulär ben inkilad i den bakre delen av bäckenet. Det består av fem smälta ryggben. Den kvinnliga korsbenet är kortare och bredare än en manlig. Sakrummet är anslutet till svansbenet, eller coccyx, som är gjord av flera sammansmälta ryggben i ryggraden.
De kvinnliga bäckenbenen är vanligtvis större och bredare än en manlig. Detta är så att ett barn kan passera genom skenutloppet, det cirkulära hålet mitt i bäckenbenen under förlossningen. Skäggbågen, eller utrymmet under botten av bäckenet, är också bredare av detta skäl. En mans bäcken är vanligtvis smalare och mindre än en kvinnas eftersom de behövde vara snabba löpare under mans jägare-samlare period av historien.
Öppningen i botten av bäckenet, obturatorforamen, skapar höftleden med boll och hylsor med lårbenet, benets stora ben. Denna led och dess förmåga att rotera i många vinklar är en av många bitar av anatomi som gör att människor kan gå.
Ryggraden, eller ryggraden, är ett torn av ben som består av 24 oregelbundna ben tillsammans med de nio smälta benen i korsbenet och coccyx. Ryggraden ger människan deras hållning såväl som hus och skyddar ryggraden, kroppens största nervcentrum.
