Översikt
Om någon du känner upplever ett epileptiskt anfall kan det göra en stor skillnad om du vet hur du kan hjälpa dem. Epilepsi är faktiskt en rad störningar som påverkar hjärnans elektriska aktivitet. Det finns många olika typer av epilepsi. De flesta kännetecknas av oförutsägbara kramper. Men inte alla anfall ger de dramatiska kramper som de flesta förknippar med sjukdomen.
I själva verket är det klassiska anfallet, där en patient tappar muskelkontroll, rycker eller faller medvetslös, bara en typ av anfall. Denna typ av anfall kallas ett generaliserat tonic-kloniskt anfall. Men det representerar bara en av många former av epilepsi. Läkarna har identifierat mer än 30 olika typer av anfall.
Vissa anfall kan vara mindre uppenbara, vilket påverkar känslor, känslor och beteende. Inte alla anfall involverar kramper, kramper eller medvetenhetsförlust. En form, kallad frånvaroepilepsi, kännetecknas vanligtvis av korta fördröjningar i medvetandet. Ibland kan ett yttre fysiskt tecken såsom snabb ögonblinkning vara den enda indikationen på att denna typ av anfall inträffar.
Per definition utgör en enda anfallshändelse inte epilepsi. Snarare måste en person uppleva två eller flera oprovocerade anfall med 24 timmars mellanrum för att få diagnosen epilepsi. "Okrovad" betyder att anfallet inte beror på ett läkemedel, toxin eller huvudtrauma.
De flesta personer med epilepsi kommer förmodligen att vara medvetna om deras tillstånd. De kan ta mediciner för att kontrollera sina symtom eller genomgå dietterapi. En del epilepsi behandlas också med kirurgi eller medicinsk utrustning.
Någon som du känner har ett anfall - Vad gör du?
Om någon nära dig plötsligt får ett krampaktig anfall, finns det vissa saker du kan göra för att hjälpa dem att undvika ytterligare skador. National Institute of Neurological Disorders and Stroke rekommenderar följande åtgärdssekvens:
- Rulla personen över på sin sida. Detta kommer att förhindra dem från att kvävas på spy eller saliv.
- Kudde personens huvud.
- Lossa kragen så att personen kan andas fritt.
- Vidta åtgärder för att hålla en tydlig luftväg; det kan vara nödvändigt att gripa käken försiktigt och luta huvudet något bakåt för att öppna luftvägen mer noggrant.
- Försök INTE att hålla fast personen om du inte gör det kan leda till uppenbar kroppsskada (t.ex. en krampbildning som uppträder på toppen av trappan eller i en poolkanten).
- Lägg INTE något i munnen. Inga mediciner. Inga fasta föremål. Inget vatten. Ingenting. Trots vad du kanske har sett på TV är det en myt att någon med epilepsi kan svälja tungan. Men de kunde kvävas på främmande föremål.
- Ta bort vassa eller fasta föremål som personen kan komma i kontakt med.
- Tid för anfallet. Notera: Hur länge var beslagen varad? Vilka var symtomen? Dina observationer kan hjälpa medicinsk personal senare. Om de har flera anfall, hur lång tid var det emellertid mellan anfallen?
- Håll dig vid personens sida under hela anfallet.
- Hålla sig lugn. Det kommer förmodligen att vara över snabbt.
- Skaka INTE personen eller ropa. Det här hjälper inte.
- Respektfullt be åskådare att hålla sig tillbaka. Personen kan vara trött, groggy, generad eller på annat sätt desorienterad efter ett anfall. Erbjuda att ringa någon, eller få ytterligare hjälp om de behöver det.
När man ska söka medicinsk hjälp
Inte alla anfall kräver omedelbar läkare. Ibland kan du dock behöva ringa 911. Ring nödhjälp under följande omständigheter:
- Personen är gravid eller diabetiker.
- Beslaget inträffade i vatten.
- Beslaget varar längre än fem minuter.
- Personen återvinner inte medvetandet efter anfallet.
- Personen slutar andas efter anfallet.
- Personen har hög feber.
- Ett annat anfall börjar innan personen återvinner medvetande efter ett tidigare anfall.
- Personen skadar sig själv under beslag.
- Om du vet att det här är det första anfallet som personen någonsin har haft.
Kontrollera också alltid om det finns ett medicinskt identifikationskort, ett medicinskt armband eller andra smycken som identifierar personen som någon som har epilepsi.
